google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: maj 2013

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 23 maj 2013

En ny gren av släkten Skragge

En ny gren av släkten Skragge
av
Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson



På självaste julafton 1709 avled Anders Simonsson i Västra Sälboda, Gunnarskogs socken, vid 85 års ålder. Enligt dödboken var han född i Västra Uggelsäter, Huggenäs socken. Detta förhållande - samt det faktum att flera av hans barn och barnbarn, redan på 1680-talet, antog namnet Skragge - har föranlett omfattande utredningar och spekulationer kring hans eventuella släktskap med den omskrivna värmländska ätten Skragge. Tack vare upptäckten av en domboksnotis från år 1704 har detta släktskap nu kunnat klarläggas.

Släkten Skragge

Enligt familjetraditionen, såsom den har återgivits sedan 1700-talet (Fryxell, Hülphers och sedermera på 1900-talet av Lagerborg), härstammar släkten Skragge från Skottland och kom till Värmland via Norge på Gustav Vasas tid genom en Simon Skragge. Denne kom att gifta sig med en dotter till kyrkoherden i Tingvalla, Lars Laurentii av Glumserudsläkten (död år 1567), och bosatte sig på Hammarön. Deras son, Simon Simonsson, bodde på 1590-talet i Uggelsäter och lär år 1600 ha varit länsman i Näs härad.

Traditionen bör rimligen tas med en stor nypa salt. Namnet Skragge kan t ex möjligen ha funnits i bygden redan i slutet av 1400-talet (en Joen Skragga som för länge sedan bodde vid Hammarön lär t ex förekomma i ett vittnesintyg från den 28 februari 1576, återgivet i Historisk Tidskrift 1877). Men det finns ändå vissa indikationer på att det där kan ligga en del korn av sanning. Dels omnämns redan på 1700-talet att länsmannen Simon förliktes, för sin egen och för sina syskons skull, med en Björn Jonsson om arvejord i Glumserud. Dels framgår av landskapshandlingarna att en Simon dyker upp i Västra Uggelsäter redan år 1571, och sedan bor kvar där till början på 1600-talet.

Enligt traditionen ska namnet Skragge betyda "bock". En bock återfinns också på den vapensköld som länsmannens brorson, Simon Olofsson Skraggenskiöld, antog när han år 1652 adlades.

 Skraggenskiölds vapen, ur Palmskiöldska samlingen, Uppsala universitetsbibliotek.

Västra Uggelsäter

Länsmannen hade en son, Simon Simonsson d y ("över 60 år gammal", enligt 1635 års roterings- och utskrivningslängd) som bodde i Västra Uggelsäter. Enligt traditionen ska han varit murmästare och far till murmästarna Daniel, Nils och Lars och ryttarna Simon, Olof och Bengt - samt en Bryngel som tog över bruket av gården. Kunde han möjligen också ha haft sonen Anders Simonsson, som av någon anledning "fallit ur" de olika släkttavlorna? I 1662 års mantalslängd uppräknas t ex Anders Simonsson, Olof Simonsson och Bryngel Simonsson i Västra Uggelsäter. Och av Näs häradsrätts dombok år 1655 framgår - svart på vitt - att Simon Simonsson, som då var avliden, åtminstone hade barnen Olof, Bryngel, Brita, Ingrid och - Anders!

Anders Simonsson i Västra Uggelsäter nämns i 1654-1664 års mantalslängder, och skulle väl kunna ha varit identisk med Anders Simonsson i Västra Sälboda? Jo, om det inte vore för en liten detalj: Anders Simonsson i Västra Sälboda bodde redan i maj 1661 i Vagge, Ny socken, enligt Jösse härads dombok. Det kan således inte vara samma person som avses. Tvärtom kan man, genom domböckerna, tämligen väl följa Anders Simonssons flyttmönster.

Anders Simonsson i Vagge

Han verkar nämligen har varit en tämligen flitig "kund" hos häradsrätten: År 1664 orsakade hans folk en eldsvåda i Vagge, och år 1668 bet han av en bit av näsan på sin granne Erland Johansson, och i juni 1676 stod Anders Simonsson i Vagge - som då själv var fjärdingsman - inför skranket för att ha stulit gevär. Senast i juli 1677 bor han på kronohemmanet Stommen, Ny socken. I mars 1686 beviljas han sedan fastebrev på Västra Sälboda, Gunnarskog socken, som han köpt av löjtnanten Carl Örnberg och dennes hustru Catharina Blankenfield för 230 daler silvermynt.

Vad som inte framgår av domböckerna är hur han senast år 1661 hamnade i Vagge, och var han hållit hus dessförinnan. Denna fråga besvaras dock delvis av mönsterrullorna för Upplands kavalleri (Johan Mauritz Wrangels regemente, Jonas Anderssons kompani). Där noteras nämligen från år 1651 att "Germund Olofssons tjänare, Anders Simonsson" red för Vagge (vid en mönstring i Stockholm den 14 juli 1654 utkommenderas han f ö till Tyskland, och omnämns som utkommenderad även i rullan av den 26 februari 1655). Och det är nu som det börjar brännas...

Nyligen upptäcktes nämligen en domboksnotis från år 1704 som satte saken i ett nytt ljus. Det handlar om Näs häradsrätts protokoll av den 20-28 september 1704. Där kärade Anders Simonsson i (Västra) Sälboda mot sina kusiner för att återfå den andel av Västra Uggelsäter som hans far, Simon Andersson, ägt. Eftersom fadern blivit "slagen uti Fijende landh" då Anders Simonsson och hans bröder ännu var omyndiga, och Anders Simonsson sedan själv "gifvit sig uti Konungens tienst" hade han inte tidigare kunnat hävda denna andel av gården.

Vidare framgår att Simon Andersson haft tre bröder - Lars Andersson i Västra Uggelsäter, Anders i Mässvik (Bro socken), Olof i Mässvikstorp (Bro socken) - samt systrarna Gunnur Andersdotter i Sundstorp (By socken) och Marit Andersdotter i Sjole (Bro socken). Dessa skulle ha ärvt den andel av Västra Uggelsäter som deras far, "Anders den gamle", efterlämnat. Ärendet uppsköts dock, och blev inte slutligt avgjort förrän vid tinget i februari 1706. Där framgår då att Anders Simonssons bror Bryngel Simonsson och syster Karin Simonsdotter (död i Västra Sälboda år 1712, vid 90 års ålder), gift med Anders Bengtsson i Dingelsundet, redan på 1660-talet sålt sin - och Anders - arvejord till ovan nämnda Lars Andersson. Någon rätt till jorden Västra Uggelsäter kunde Anders Simonsson således inte längre hävda.

Slaget vid Lepizig 1642

Uppgiften om att Anders Simonssons far stupat i fiendeland för oss dock ytterligare ett steg på vägen mot gåtans lösning. I 1633 års jordebok noteras nämligen en ryttare i Peder Bondessons kompani vid namn Simon Andersson för just Västra Uggelsäter. Denne kallas i 1643 års jordebok för "korpral", och i 1644 års jordebok noteras hans änka.

Simon Anderssons öde går att följa i mönstringsrullorna. Den 4 oktober 1640 mönstrades Upplands kavalleri i Örebro. Simon Andersson i Uggelsäter var då ryttare i Sven Perssons kompani, Johan Mauritz Wrangels regemente. Vid mönstringen i Nyköping den 22 juli 1641 har Simon avancerat till korpral och det är också som sådan han kom att sluta sina dagar. Av 1644 års rulla framgår nämligen att korpral Simon Andersson stupade den 23 oktober 1642 i slaget vid Leipzig, det som i historieböckerna kallas för det andra slaget vid Breitenfeld.
 

Ur 1644 års mönstringsrulla för Upplands kavalleri, Wrangels regemente, Sven Perssons kompani.

Det är inte omöjligt att Simon Anderssons hustru hette Kerstin Matsdotter. Vid Näs häradsrätt år 1631 blev ryttaren Simon Andersson anklagad för mökränkning av en löskona vid namn Kerstin Matsdotter, men friades då han lovat att gifta sig med henne. Ryttaren Simon Andersson dömdes också, på vårtinget 1632, till döden för dråp på sin stallbroder, ryttaren Sven Hansson i Per Bondessons kompani. Han måste dock ha benådats, eftersom han kunde fortsätta sin militära bana. Någon dom rörande detta från Svea Hovrätt finns dock inte i Riksarkivet, märkligt nog.

Klart är i alla händelser att Simon Andersson och hans syskon hade en koppling till Mässvik i Bro socken, och däri ligger den slutgiltiga pusselbiten till frågan om släktskapet med Skraggarna. Av Näs häradsrätts dombok år 1651 framgår nämligen att Anders i Mässvik varit gift med en dotter till länsmannen Simon i Västra Uggelsäter. Anders i Mässvik dyker upp i landskapshandlingarna i mitten på 1580-talet (och tycks ha efterträtt en Per som skrivs för gården redan på 1550-talet, och som kanske var hans far?). I 1610 års hjonelagslängd noteras dock "änkan" för gården, dvs dottern till länsmannen Simon. Denna änka gifte - av domböckerna att döma - sedermera om sig med en Amund (som i 1641 års mantalslängd uppges vara över 60 år gammal), och fick med denne sonen Amund Amundsson. Således var Olof i Mässvikstorp (nämnd bl a i 1633 års jordebok), ryttaren Simon Andersson och systrarna Marit och Gunnur - samt deras halvbror Amund Amundsson - alla ättlingar till Skraggesläkten på mödernet som följer:
 

 Anders Simonssons eftersläkt

Anders Simonsson i Västra Sälboda, som var gift med en Elin Persdotter (död 1705), efterlämnade åtminstone följande barn:

 - strandridaren och skogvaktaren Jonas Andersson (1657-1733) i Säterud och Västra Sälboda, Gunnarskog (som kallas "Jonas Skragge" i sin dotter Kerstins dödsruna år 1779). Gift med Ingeborg Johansdotter Sylvia (ca 1659-1732), dotter till komminister Johannes Ingemari Sylvius, med vilken han bl a fick sonen Anders Jonasson (1693-1744) i Västra Sälboda.

- tullnären Simon Andersson (1661-1704), död i Skillingmark socken (som kallas "strandridare Simon Skragge" redan i Jösse härads dombok i februari 1689). Gift år 1693 med Christina Carlenia.

- Olof Andersson (1666-1727) i Västra Sälboda, Gunnarskog socken, vilken bl a fick sonen Simon Olsson (1707-1773).

- Kerstin Andersdotter (1672-1699) i Treskog, Gunnarskog socken. Gift med Anders Källarsson i Treskog, med vilken hon hade flera barn.

Referenser

Landskapshandlingar
Mantalslängder och hjonelagslängder
Roterings- och utskrivningslängder
Jordeböcker för Näs härad
Jösse häradsrätts dombok (år 1661, 1664, 1668 och 1686 samt år 1704 och 1706)
Näs häradsrätts dombok (år 1631, 1632 och 1651)
Mönstringsrullor för Upplands kavalleri, Johan Mauritz Wrangels regemente (år 1640, 1641 och 1644 samt år 1651, 1654 och 1655)

Tack

Stort tack till Richard Svensson som uppmärksammade oss på 1704 års domboksnotis. Stort tack också till Sven-Ove Brattström, Jan Granath, Gunnar Jonsson, Åke Holmberg, Kent Carlsson och alla andra som genom inlägg på Anbytarforum bidragit till att klarlägga Skraggesläktens olika förgreningar.

---oOo---

Efterord av Jan Granath:
Under ganska många år har en grupp forskare tillsammans försökt utreda huruvida Anders Simonsson i Ny socken i Jösse härad i Värmland är befryndad med den kända Skraggesläkten från Västra Ugglesäter i Huggenäs på Värmlandsnäs. Forskningen har bedrivits som traditionell källforskning i gamla urkunder. Diskussionerna och redovisningarna har skett helt och hållet på Anbytarforum.

 Jag anser att det gemensamma arbetet som utförts i den här forskningsfrågan är ett anmärkningsvärt exempel på hur vi kan samverka kring en gemensam fråga och under lång tid ta små men viktiga steg mot gåtans lösning för att slutligen lösa den.

Den intresserade kan följa åratal av forskning, diskussioner och spekulationer på Anbytarforum. Materialet har med åren blivit både vittförgrenat, detaljerat och svåröverblickbart. Det är därför det är en sådan utomordentlig prestation som Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson har gjort när de har bringat reda i materialet och genom egen källforskning lyckats hitta en avgörande ”gordisk knut”, som de löst med ett välriktat svärdshugg.

Jag är mycket glad att Christian och Carl-Johan har accepterat att som gästskribenter publicera den fullständiga artikeln här på bloggen.

Eftersom jag själv haft intresse av släktskapet genom att Anders Simonssons sondotter – Stina Simonsdotter Skragge - var min mm mf mf mor har jag tidigare skrivit ett antal texter på den här bloggen i frågan. Dessa texter redovisas nedan.

tisdag 7 maj 2013

Uppföljande kommentar kring Genis Världsträd

Min tidigare text har gett upphov till en del reaktioner. Främst är det en kunnig Genianvändare som inte varit riktig överens med mig om de problem jag tycker mig se. Han har vänt och vridit på frågan utifrån sin kunskap, men jag har en känsla av att han inte riktig accepterat att felaktigheter kan genereras av Geni utan nog måste komma från mig själv. Det har emellertid varit spännande att ta del av hans engagemang i frågan och jag har lärt mig en del om Geni.

Jag vill emellertid klargöra att jag på intet sätt ägnar mig åt konspirationsteorier som innefattar någon dold agenda från Genis sida, eller att det skulle förekomma några hemliga program med skumma syften. Genis ambition att skapa ett Världsträd är säkert gjort i omtanke om släktforskningen, om än i kombination med att ta kontrollen över marknaden, vilket ju är helt naturligt för ett affärsdrivande företag.

Däremot krävs ett ganska stort antal komplicerade algoritmer för att från miljontals enskilda poster extrahera ett gemensamt Världsträd. Alla sådana dataprogram, om dom så är framtagna av NASA, innehåller oändligt många buggar som gör att programmet uppträder på sätt som man inte kunde förutse vid konstruktionen. Med tanke på att stora delar av de poster som enskilda matat in och som sedan matchas lämnar en del övrigt att önska så är det inte så konstigt att det blir fel. Man kan bara jämföra med allt det skräp, som blandas med korrekta uppgifter vid matchning på MyHeritage, eller ännu värre de hejdlösa tokigheter som finns på de av kineser indexerade kyrkböckerna som Ancestry erbjuder.
För att avsluta det här vill jag återigen säga att min anlinje inte är inmatad av mig och den som varit vänlig att göra det är fortfarande aktiv på Geni. Hans namn står också på sista raden i posterna som ansvarig. På den felaktiga posten som vållat bekymmer för en annan ana och som inte ingår i den föregående anättlingen bidrag, står däremot mitt namn som ansvarig efter personens namn på första raden i posten, så här är det en skillnad. Den felaktiga posten är således troligen fabricerad av Genis egen algoritm, som jag nämnde i min tidigare text.
Min oro består i, dels att man får skylta med oseriösa uppgifter som man inte har någon del i, dels att jag svårligen tror att Genis algoritmer förmår skilja mellan korrekta uppgifter och felaktiga. Det är därför jag i en kommentar exemplifierade med anor till Adam och Eva, vilket jag menar har relevans i sammanhanget. Jag är nämligen övertygad om att det finns ganska många medlemmar i Geni som matat in lika fantasifulla anor. Hur skall Genis algoritm kunna särskilja dessa från det som är rimligt? Vi har nog av skrönor som inte ont anande nybörjare tar till sig utan att stora aktörer skall göra dom sanna.

Ursäkta den dåliga formateringen, men Blogger har lite svårt för inklistrade textsnuttar och jag lyckas inte fixa till det.

lördag 4 maj 2013

Vad händer egentligen på Geni?



Med hänsyn till att jag inte är en van Genianvändare, eller snarare inte alls, så får ni ta mina funderingar som mina egna. Ingen djup undersökning ligger bakom. Nu anser jag mig emellertid både normalbegåvad och ganska datorvan, så mina erfarenheter kanske kan vara till hjälp för majoriteten av läsarna.

För mycket länge sedan testade jag Geni genom att ladda ned min Gedcom. På den tiden gick det för sig. Numera kan man bara bygga träd genom inmatning post för post. Det strulade emellertid på olika sätt så jag tröttnade och bad Geni att ta bort mitt träd eftersom jag inte ville fortsätta att underhålla det. Som jag minns fick jag ett positivt svar på detta. 

I mitten av förra året var emellertid en anättling vänlig nog att mata in en anlinje till sitt eget träd där jag och mina föräldrar utgjorde de senaste tillskotten. Han bjöd också in mig till sitt träd och jag accepterade genom att bli basmedlem i Geni. Jag har emellertid inte matat in några egna poster, men med täta mellanrum får jag meddelanden per mail att personer i andra träd har konstaterat att de är släkt med mig. Genom att klicka på den bifogade länken kan jag i detalj se hur detta släktskap ser ut. Ganska kul och ibland innebär det spännande nyheter. Givetvis kommer erbjudanden upp om 14 dagars fullt medlemskap i Geni så fort jag närmar mig det minsta, men jag passar mig för sådant eftersom det är ganska dyrt och jag redan har en utmärkt tjänst på annan plats som är gratis. Basmedlemskapet fyller mina behov väl fram till nu.

Allt var frid och fröjd tills en annan anättling – en mycket noggrann och kunnig forskare på en av mina anlinjer påpekade att hon funnit fel i mitt träd, som hon gärna vill att jag rättar till. Det är för övrigt på samma linje som den förergående anättlingen finns. Jag var givetvis tacksam för påpekandet, men kunde inte finna de felaktiga uppgifter som hon refererade till någonstans i mitt träd (som den andra anättling var upphov till). Vad som var än mer konfunderande var att de fel hon påpekade var skrivna i ett format som jag aldrig skulle komma på att använda i min forskning – nämligen att namnge kvinnor med efternamn som gifta med patronymikon inom parentes.

Nåväl min anättling och vän skickade mig en skärmdump på sidan och mycket riktigt – där fanns en post med just de felen som hon påpekade. Dessutom stod det att jag var ansvarig för trädet, som jag aldrig sett och aldrig upprättat. Hur går nu detta till?

Ärligt talat vet jag inte, men jag har mina funderingar. Geni har ju numera som ambition att upprätta ett världsträd. Om man läser på Geni så lär man att man sammankopplat 69 336 948 profiler i detta träd. Se ovanstående figur från Geni - klicka och studera vad som har hänt med mina uppgifter utan att jag matat in en enda egen post. Om jag har förstått det rätt så innebär det att man har utformat en mjukvara som kan koppla ihop befintliga träd och tydligen också konstruera nya träd från befintliga snuttar och även komplettera de träd som finns. Kanske det då går till så att när man finner ett träd eller en uppgift som verkar passa i någon annans träd så konstruerar men ett nytt som blir en gren på världsträdet. Eftersom någon medlem skall stå för denna nya gren så kan det blir exempelvis proband i grenen som i det här fallet är jag.

Att jag tror att det gått till på något sätt liknande detta beror också på en annan konstighet. Eftersom jag har en lång internationell historia som forskare i ett helt annat ämne under mitt fullständiga namn Jan Åke Granath (alternativt Jan A. Granath) så har jag som släktforskare, i alla medlemskap och på alla sociala medier, efter pensionering, valt att använda namnet Jan Granath, dels för att särskilja mina ”karriärer”, dels för att Åke, har jag kommit på, är helt omöjligt när man bor utomlands. Däremot står jag givetvis i alla mina träd som Tommy Jan Åke Granath (huva) med markering att Jan Åke är tilltalsnamn. Det är troligen därför Geni tillskriver Jan Åke Granath dessa för mig okända släktträd.

Vi har både på den här bloggen och på andra ställen diskuterat vem som har äganderätt till de uppgifter vi anförtror åt en släktforskartjänst på internet. Jag har egentligen inte tagit det här så allvarligt hittills, men nu börjar även jag blir orolig. Vad är det som händer med våra uppgifter egentligen och vem ansvarar för det som tillskrivs oss? Kommer Geni att ta bort våra uppgifter om vi begär det eller kommer dom att neka,  alternativt klona dom först för att inte tappa grenar och rötter i sitt stora projekt Världsträdet?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...