google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: oktober 2016

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 13 oktober 2016

En helt vanlig bondesläkt - en berättelse


Del av Holmedal

Jag tänker låta berättelsen utgå från en kvinna i min släkt. Inte för att hon var exceptionell på något sätt, men därför att hennes liv berättar mycket om hur bondesamhället såg ut för tvåhundrafemtio år sedan. Det berättar också om synen på familjen och hur man tog ansvar för varandra. Naturligtvis är berättelsen också en illustration till vad man kan finna i våra kyrkböcker och andra dokument som släktforskare. Jag kommer att följa släkten fram till min egen barndom så gott det går.

Elin Ersdotter (1762-1850) föddes i byn Uppsal (många stavningar förekommer) i Holmedal (S) i mitten av 1700-talet. Hennes familj hade bott i byn i generationer - åtminstone 100 år på faderssidan. Elins farfar var Olov Ersson (1684?-1765) och hennes farmor, den numera i släktforskarkretsar ganska välutredda, Stina Simonsdotter Skragge/Brask (1701-1774). Stinas far Simon Andersson Skragge (1661-1703) var tullnär vid Edet i det närbelägna Skillingmark.

I husförhörslängden anges Elins födelsetid till 1761, men födelseboken anger 12 maj 1762. Vid dopet var tullnären, Wälborne Johan Henrik Vilhelm Gripenschütz[i] vittne. Jag har funnit flera fel i husförhören under den här tiden då kyrkoherden Arvid Svala skötte ämbetet. Enligt Karlstads stifts herdaminne var kyrkoherden en passionerad fiskare och det verkade vara det han lade ned mest energi och intresse på.

Elin gifte sig senast 1785 med Erik Andersson (1755[ii]-1836), som var från Dusserud i grannsocknen Västra Fågelvik. Fram till 1791 bodde paret, med sina fyra barn på Elins fädernegård i Uppsal, men när fadern Erik Olsson avled 1794 så övertog man gården. Att det var en stor gård visas av att man 1797 hade fem drängar och fyra pigor. Elins mor Elin Larsdotter bodde även på gården. Att Elin fick överta gården kanske måste förklaras. Erik Olsson hade inga söner, men tre döttrar, men endast Elin överlevde till vuxen ålder. Hon var således enda barnet. Elin nedkom under åren med åtta barn varav hälften var döttrar. Den siste sonen Olof (1804) dog emellertid under första levnadsåret. Elin var då 42 år gammal.

För att hoppa framåt i tiden så dör Elins make vid 80 års ålder 1836 och hon står ensam med gården. Flera av sönerna har nu egna hemman i byn och hon är skriven vid olika tider hos Erik, Anders och Nils. Från 1840 bor hon emellertid hos dottern Sara och hennes man Nils Engelbräcktsson och deras dotter Stina i samma by. Den 30 mars 1846 avlider emellertid svärsonen Nils. Dotterdottern Stina har nu emellertid gift sig med Nils Andersson som är född i Holmerud. Paret tar över gården, men redan 1849 flyttar hela hushållet inklusive delar av tjänstefolket till Björkeviken – en by sydost om Uppsal på andra sidan sjön Stora Le. Detta är den gård Nils har ärvt sedan fadern Anders Ersson avlidit 28 mars 1843 och modern själv brukat med hjälp av sitt tjänstefolk och sonen Nils. I det nya hushållet bor nu även Stinas mor Sara Ersdotter, nu 53 år gammal, hennes mor Elin Ersdotter, nu 85 år gammal, samt Nils moder Karin Nilsdotter, nu 56 år gammal.

Den 20 maj 1850, knappt ett år efter flytten, avlider emellertid Elin Ersdotter av ålderdomsbräcklighet. Hon överlevde sin man med 14 år, men togs om hand av sina barn och barnbarn och deras familjer under hela resten av sitt liv.

Vad hände sedan?

Elin var min mormors morfars mor. Hennes son Anders Ersson (1798-1889)var min ana. Anders son Nils blev kvar i Uppsal, medan dottern Anna Britta Andersdotter (1841-1915) gifte sig med Aron Andersson (1841-1888)och flyttade några kilometer norrut till byn Myhrevarv där min mormor och hennes syskon föddes under senare halvan av 1800-talet.

Kullarne i Sollom ca 1965
Aron dog 1888 och hans änka skötte gården och uppfostrade de fem barnen. Den ende sonen Anders försvann till värnpliktstjänstgöring 1895 och kvar fanns bara kvinnorna. Under några år sköter de gården, men snart finner döttrarna sina framtida partners. Först ut är Beda Aronsdotter (1878-1963), som hittar sin man Torvald Lidén ett par kilometer norrut på Kullarne i Sollom dit de flyttar. Min mormor Augusta Aronsdotter (1881-1965) som utbildat sig till kokerska på Björnö utanför Karlstad och fått tjänst som husmor på Noreborgs herrgård i Eda träffar min morfar kusken Nils Olofsson (1887-1962) och gifter sig 1915 och flyttar till hans hemtrakter. 22 maj samma år avlider modern Anna Britta. Dottern Kristina Aronsdotter gifter 1920 sig med en man i byn - muraren Valfrid Söderblom. Valfrid är änkling och har två söner i ett tidigare äktenskap med sig i familjen – Arvid som blir murare liksom fadern och Nils som blir folkskollärare. En dotter och en son har lämnat boet. De tar över Valfrids fädernegård i Myhrevarv. Brodern Anders Aronsson (1874-1963) utvandrar till Amerika 1905, men återvänder 1911 och gifter sig med Hanna Olivia Abelsdotter från Breviken.


Från vänster, främre raden
– systrarna Augusta (min mm), Kristina och Beda Aronsdöttrar.
Bakre raden Ella (Bedas dotter) samt Maywor (Augustas dotter, min mor)
Jag har inte följt Elins ättlingar i alla led. Min egen gren utifrån sonen Anders Ersson känner jag bäst till och där främst ättlingarna till Elins sondotter Anna Britta Andersdotter. Anders son Nils dotterdotter Kathie gifter sig med den kände uppsalakirurgen Erik Ask Uppmark. Att jag nämner detta är för att illustrera att detta var ovanligt eftersom ytterst få av Elins ättlingar ända fram till min egen generation söker sig utanför hemtrakterna. Enstaka personer i släkten har i huvudsak flyttat sig några kilometer från Uppsal till Myhrevarv och sedan till Kullarne i Sollom och i något fall till andra sidan sjön.

Mina egna minnen

En gång varje sommar på 50- och 60-talet besökte vi Kullarne i Sollom. Det var främst för att mormor skulle få träffa sina syskon, min mor träffa sina kusiner och jag mina tremänningar. Min mor är nu den enda levande av kusinerna och kusinbarnen från Kullarne håller regelbundet kontakt med henne för att prata om och minnas äldre tider.

Höbärgning på Kullarne 50-tal
Det som slår mig när jag studerar den historiska kartan över Holmedal är att nästan varje liten by hade ett bönehus. Jag minns att mina släktingar till skillnad från oss var frireligiösa och att ofta ett besök i något av bönehusen ingick i programmet – en ibland kuslig upplevelse för en liten parvel om det var av den fundamentalistiska sorten med tungomålstalande och vittnade, som jag minns att det var då och då.

Den gamla gården på Kullarne hörde till familjen Lidén, vars anfader var kyrkoherden i Karlanda Erik Lidén (1731-1803). En av min mors kusiner hade delvis tagit upp traditionen och blivit pastor i Missionsförbundet.

Reflektion som släktforskare

Den här berättelsen har jag grundat på lätt åtkomliga källor och eget minne. Jag hade kunnat gå mycket längre med lite mer besvär. Genom att studera mantalslängder och gamla kartor över gårdsindelningar hade jag kunnat ser hur och till vem gårdarna hade gått i arv eller om de sålts eller överlåtits under åren. Det hade gett berättelsen ännu en dimension. Jag hade också kunnat studera bouppteckningar genom åren och på så sätt fått en detaljerad bild av hur människorna levde. Mitt skäl att skriva ned berättelsen är emellertid att illustrera hur man enkelt kan fördjupa sin släktforskning och inte bara förfalla till att göra listan av namn så stor som möjligt – och detta även när det gäller en ganska vanlig bondesläkt.

Källor:

- Kyrkböcker och församlingsböcker för Holmedal (S) 1750-1920, främst husförhör, men även några födelseböcker och dödböcker. Mestadels sidorna där Uppsals by redovisas, men i förekommande fall andra sidor.

- Herdaminne för Karlstad stift.

- Lantmäteriets historiska kartor

Bilder
Samtliga bilder utom kartan är ur skannade samlingar av Bengt Magnusson
Noter

[i] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripensch%C3%BCtz_nr_1613 

[ii] Det är osäkert vilka som var Erics föräldrar. Man kan inte entydigt finna honom i födelseboken för Västra Fågelvik. Eventuellt är han den Eric Andersson som föddes 1755, men i olika husförhör anges olika födelseår för Eric. De flesta forskare som studerat hans anor har dock fastnat för att Anders Andersson och Malin Ersdotter från Dusserud i Västra
Fågelvik var hans föräldrar. Följande resonemang stödjer detta:
Det föds ingen Eric i Västra Fågelvik 1756, som anges i några husförhör, däremot 1755. Den Eric Andersson som föds 1755 gifter sig med Elin Ersdotter och får bl. a. sonen Anders Ersson. Elins mor heter Elin Larsdotter och är född 1731. På sidan 19 i husförhöret för Upsala [Holmedal AI:4 (1797-1801) Bild 26/sid 19] finner man Eric med födelseår 1756, men också angivet att hans svärmor heter Elin Larsdotter. Således är födelseåret 1756 felaktigt i ett antal husförhör och skall vara 1755.
Genom detta har således Erics föräldrar fastställts.

QR-kod för texten:
QR-kod för http://slaktforskning.blogspot.fr/2016/10/en-helt-vanlig-bondeslakt.html

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...